En viltkamera eller åtelkamera används av jägare och naturintresserade. Det kan vara för att se vilket vilt som rör sig på jaktmarken eller för att se vad som händer i en fågelholk. Åtelkameror används även vid forskningsprojekt. Bilder kan användas för att identifiera hur ett viltbestånd växer, hur de mår och om det finns några invasiva arter.
Innan år 2018 var det nödvändigt att söka tillstånd för att få sätta upp viltkameror. Med den nya kameraövervakningslagen krävs det inte längre tillstånd. Privatperson får sätta upp viltkameror men det finns några regler att ta hänsyn till.
Inget tillstånd men viktigt med tydlig skyltning
Privatpersoner behöver inte ansöka om tillstånd för att sätta upp en åtelkamera. Däremot ska det finnas en tydlig skyltning att det finns en viltkamera uppsatt. Skyltningskravet innebär även att det ska framgå vem som äger kameran. En del jägare har varit kritiska då både namn och adress ska framgå vilket skulle kunna leda till trakasserier. Alla är inte positivt inställda till jakt och jägare.
Samtidigt uppskattar lantbrukare, naturintresserade och jägare möjligheten att kunna studera vilt. En bra åtelkamera tar bilder både i dagsljus och nattetid vilket gör det möjligt att studera djurlivet på ett helt annat sätt.
Att förhålla sig till dataskyddsförordningen
Även om det inte behövs tillstånd för att sätta upp en viltkamera är det viktigt att förhålla sig till dataskyddsförordningen. Viltkameran ska fylla en funktion som är av större vikt än den personliga integriteten. Dessutom är det viktigt att:
- Kunna ange vilket syfte viltkameran har.
- Det ska finnas en rättslig grund.
- Kunna ange hur länge bilder och uppgifter sparas.
- Om någon registreras har de rätt att begära att uppgifterna raderas.
I händelse av att någon registreras ska de kunna vända sig med klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten. Det gäller även om någon anser att viltkameran bryter mot lagen. Därför är det viktigt med tydlig skyltning och att placera kameran så att den inte övervakar enskilda personer.